The food issue
mat. Mat. MAT.
Det här med mat spårat för mig på sistone.
Varje måltid när mina föräldrar är närvarande, låtsas jag att jag äter maten men tar en tugga och spottar ut i en servett när dem inte ser. Jag har inget behov av att äta, är snarare ovan vid att äta och att känna mig mät är det värsta jag vet. Känslan av att vara hungrig känner jag knappt heller längre men den får mig att känna mig smal. Den känslan är den bästa jag vet. Folk kan tycka jag är konstig, men när jag inte äter mår jag bra.
Nu är klockan ett, längtar tills middag. "Hur ska jag gömma maten idag? Blir svårt..." Samma tankar varje dag.
Jag vet precis hur det är. Har också skaffat en blogg för att skriva av mig och ha koll på hur det gått på sistone. Jag vet inte heller vad man ska göra, men det finns fina folk på nätet som kan ge en stöd och förstå ens ångest. Läkare fungerar inte....
Hejj !
Söt blogg kika gärna in på min, och svara gärna på vad du ska göra ikväll (:
Vi kan kanske följa varann på bloglovin ? Kram !
Du mår nog tyvärr inte alls så bra när du är hungrig utan du bara intalar dig det. :S
Hoppas du kommer på bättre tankar och börjar må bättre snart! :)
Hej hoppas du har det bra :)
Om du inte gillar reklam för tävlingar och sånt så ber jag så hemskt mycket om ursäkt och du kan radera denna...
Men annars så tänkte jag tipsa om två stycken design tävlingar hos mig.
Länkar :
1. http://thepriceoflove.blogg.se/2010/july/tavling-till-och-med-26-juli.html
2. http://thepriceoflove.blogg.se/2010/july/tavling-till-och-med-12-augusti.html
Ses inne hos mig :)..
//The Price Of Love
